Hejsan!
Min internet har bajsat ganska länge nu men jag skriver dt jag skulle skrivit igår.

Hejsan!
E så jävla sur.
Kunde inte sova över hos Anna eftersom hon hade bråkat me sin mamma.
Sen så fick jag reda på att hon hade bråkat me sin mamma eftersom hennes mamma hade sagt att hon skulle stanna hemma.
Seriöst?
Om jag hade varit mamma och det skulle komma två vänner o sova över hos min dotter så skulle ju jag självklart stannat hemma.
Sen så kunde inte vi få tag på Wica-chan.
Så jag bråkade med min mamma o försökte övertyga henne om att jag skullle ta hem Wica-chan till oss o tillslut så gick det.
Sen så fick jag städa hela huset eftersom nu Wica skulle komma.
Sen så fick jag gå ut i regnet för att möta Wica-chan.
Sen så fick jag stå och vänta på tunnelbanan Wica skulle komma med.
Efter en kvart i regnet smsade jag till Anna o frågade om hon hade fått tag på Wica eller inte.
O då så svarade hon att hon hade sagt till henne.
Jaa..
Tack Anna för att du berättade att du hade fått tag på Wica.
Då skulle ju jag ha sluppit göra allt, eller hur?
Tack såå mkt.
Eller fattar inte folk att jag faktiskt har ett samvete och att jag faktiskt bryr mig om mina vänner.
Kan man inte smsa då?
När jag var på väg hem så börja jag gråta o när jag kom hemm o la mig i min säng o grät så kom mamma o tröata mig.
Asså ibland så känns det bara som att man bryr sig om vissa vänner som sen skiter i dig.
Mina bästa vänner har aldrig gjort så men jag o Anna kanske bara inte passar...
Jaja..
Hon visste kanske inte men man kan väll smsa nästa gång?